Material

Här samlar vi branschrapporter, debattartiklar, remissvar och annat material.

HUI: utredning av kemikaliesktten

En utvärdering från HUI Research visar att kemikalieskatten på elektronik kan få större negativa effekter än vad som tidigare bedömts. Rapporten pekar på att skatten bidrar till minskad försäljning i Sverige, ökad handel från utlandet och en växande administrativ börda för svenska företag. 

Skatteverkets utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik

En statlig utvärdering av kemikalieskatten på elektronik visar att skatten hittills inte kunnat kopplas till någon tydlig minskning av de ämnen den är tänkt att påverka i människors hemmiljö. Rapporten, som tagits fram av Skatteverket och Kemikalieinspektionen, pekar samtidigt på att skatten har förts vidare till konsumenterna genom högre priser på elektronik.  

Svenskt Näringslivs analys av svenska miljöskatters effektivitet

Elektronikskatten är ett exempel på en miljörelaterad skatt som behöver granskas utifrån faktisk effekt, inte bara goda intentioner. I rapporten Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet lyfts frågan om svenska miljöskatter verkligen styr mot bättre miljö, eller om vissa i praktiken fungerar mer som fiskala skatter. 

Riksdagsseminarium: Den ohållbara Elektronikskatten

Elektronikskatten stod i fokus under ett seminarium i riksdagen där politiker, forskare och företrädare för branschen diskuterade skattens effekter på konsumenter, företag och miljö. Under seminariet lyftes kritik mot att elektronikskatten gör hemelektronik dyrare för svenska hushåll, samtidigt som flera aktörer menar att den inte ger den miljönytta som var tänkt. Skatten kan tillsammans med moms uppgå till nära 670 kronor per produkt, vilket får stor påverkan särskilt på billigare varor.

ElektronikBranschens remissvar: Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (Fi2024/01941)

Elektronikskatten är en ineffektiv och snedvridande skatt som med tiden blivit mer betungande för svenska företag och konsumenter. I sitt remissvar visar ElektronikBranschen varför skatten bör avskaffas och hur den i sin nuvarande form saknar tydlig miljönytta samtidigt som den skapar betydande negativa konsekvenser för marknaden.

Intervju med Mattias Lindahl

Jag ser ett par utmaningar. För det första motverkar skatten sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ.

Intervju med Carl Dalhammar

Elektronikskatten har i praktiken väldigt liten effekt på produktdesignen. Det är få företag som anpassar sin design efter enbart en svensk skatt, vilket gör att dess syfte inte uppnås. Däremot har den tydliga negativa konsekvenser, särskilt för företag som arbetar med återtillverkning och rekonditionering av elektronik.

Forskarintervju: Mattias Lindahl

Elektronikskatten höjs igen den 1 januari 2026. Maxbeloppet blir 552,27 kronor per vara, vilket innebär närmare 690 kronor inklusive moms för många större elektronikprodukter, enligt ElektronikBranschen.

Elektronikskatten visar varför Sverige tappar i konkurrenskraft

Genom att fördyra ny elektronik bromsar den investeringar i modernare, energieffektivare produkter – produkter som i många fall skulle leda till minskad energiförbrukning och lägre klimatpåverkan.